German , Biberach 1609-Augsburg 1682/83
Related Paintings of Johann Heinrich Schonfeldt :. | II Tempo | Markgrafin Friederike Louise von Brandenburg Ansbach | Gideon inspecting his army | Versohnung Jakobs mit Esau | Atalanta and Hippomenes | Related Artists:
Peale, RaphaelleAmerican Painter, 1774-1825
Painter, son of Charles Willson Peale. His mother was Rachel Brewer Peale. He studied painting with his father and assisted him in the museum. Raphaelle began to paint portraits professionally in 1794, but poor patronage in Philadelphia forced him to travel in the South and New England, taking silhouettes with the physiognotrace and painting portraits in oil and miniature. From about 1815 onwards, bouts of alcoholism and gout inhibited his progress. He turned to painting still-lifes, but these sold for small amounts.
MIJTENS, JanDutch Baroque Era Painter, ca.1614-1670
Nephew of Daniel Mijtens I. He was the son of Daniel's elder brother David, a saddle-maker in The Hague. Jan may have learnt to paint from his uncle Isaac Mijtens. After 1634 he may have trained with his uncle Daniel, who had by then returned to The Hague; Jan married Daniel's daughter Anna in 1642. In 1639 he had been admitted to The Hague's guild of painters, of which he became a governor in 1656. In the latter year he helped to found the painters' society De Pictura; from 1667-8 he was a governor of this society and from 1669-70 its dean.
ulrika eleonoraUlrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp.
Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös.
Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia.
Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715.
Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora).
I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.